Titta bakom oceanen av stränder. Bakom stränderna gömmer sig en extraordinär raritet. En raritet som föddes ur den underliga korsningen av kulturer som växte fram under hundratals år. Det spirade ur en korsning av vägar.
Gran Canaria är denna korsning av vägar. Denna genomfartsplats för folk från tusentals olika ursprung. Denna märkliga blandning av aromer, färger och kulturer som plötsligt framträdde för forntida resenärer. Den sista europeiska hamnen. Den sista snutten luft före det långa äventyret över havet.
Ingen väntade sig en sådan blandning så långt borta från världens centrum. Sedan mer än femhundra år tillbaka upprepar resenärerna samma visa: "Detta borde inte finnas här". Men det finns. Därför att öppningarna i gränsen har sina egna regler.
Och så hände det sig att halva världen lämnade sina spår på Gran Canaria. I de små byarna det med de smala gränderna, i de bortglömda lantgårdarna. I herresäten och i transithamnar för ångfartyg.
Detta borde inte finnas här. Det är inte logiskt. Man borde inte finna en enorm neogotisk kyrka bland ett hav av bananträd. Nej. Inte heller stöta ihop med resterna av en förspansk stad bara några steg från saluhallen, eller en genovesisk amiral runt hörnet.
Inte heller borde det finnas ett gigantiskt sädesmagasin från urinvånarnas tid som hänger ut över ett enormt bergsstup. Och man borde inte finna en kolonial stadsdel från 1400-talet inklämt i en livlig, vitaminerad hamnstad på en ö som inte borde ha sådana spår av byar, färger, smaker, musik, konst, arkitektur och olika ansikten. Men det finns.
Låt oss berätta för dig att allt detta finns. Här på Gran Canaria. Men du kan bara se det om du tittar bakom oceanen av stränder, där vi berättar om hur vår märkliga och magiska blandning kom till.
