Gran Canarias natur är levande och den är till glädje för dess invånare sedan hundratals år tillbaka. Den främsta förnöjelsen är klimatet som man här kan njuta av hela året om. Ett härligt väder som gör livet lugnt och behagfullt. Men det är enbart klimatet det handlar om när vi säger att naturen varit vänlig mot Gran Canaria.
Gran Canaria är en miniatyrkontinent, med en kolossal samling av ovanliga landskapsbilder mitt i en enormt varierande arkipelag. Detta är orsaken till att Unesco beslöt att ära ön med att utnämna den till Biosfärreservat, för att på så sätt aktivt kunna bevara fragmenten som bildar detta pussel av naturliga scenarion i en annorlunda och mycket speciell mikrovärld. Nästan halva den geografiska ytan av Gran Canaria har inkluderats i detta reservat, som sträcker sig över sex lantliga byar som också bjuder på traditionella aktiviteter.
Men vad har naturen på Gran Canaria för att göra sig förtjänt av Unescos erkännande? Jo, först och främst är ön en tematisk park över den sällsamma och inhemska makronesiska floran. En öppen park som bevarar den stora skatten av växter och blommor som växte upp helt oberoende av resten av världen, med sin speciella stämpel från regionen Makronesien. En naturlig värld som har levt sitt eget liv under sekler mellan öns växlande terrängformer.
Och det är just i detta, i terrängens form, i den speciella geomorfologiska konfigurationen, som man hittar en annan av Gran Canarias särarter. En enorm vulkankrater, kratern La Caldera de Tejeda, som dominerar den centrala delen av ön och som i sin tur sprider ut ett nät av vattenvägar för regnvatten som slingrande rinner längs ravinerna tills de når havet. Med tanke på detta kan man betrakta Gran Canaria som ett bergsmassiv som sträcker sig från havsnivån upp till Pico de las Nieves på 1.949 meter höjd över havet.
Öns höjd och den abrupta reliefen möjliggör mängden av mikroklimat och skapar olika habitat. I detta syfte utmärker sig den sydvästra delen av Gran Canaria som har kunnat behålla sin naturliga miljö under sekler. I detta område finner man de stora tillgångarna av skogar med kanarisk fura, ett träd med en egenartad karaktäristik som gör den unik i världen. Å andra sidan har de mänskliga aktiviteterna adderats till omgivningen, så att det blivit mycket svårt att skilja vad som har introducerats genom traditionellt lantbruk och vad som är öns ursprungliga landskap. Allt formar en säregen landskapsmosaik som nu förvaltas för framtida generationer.
Gran Canarias struktur som de stora kontrasternas ö återkommer vid kusten. Från havsnivån upp till 300 meters höjd dominerar en karg natur med tistlar och tabaibas. Bottnen i ravinerna och dalarna är fyllda av palmdungar, tarahales och videväxter. Kusten har under vattenytan stora sammanlänkade deltan, vulkaniska lavaplatåer, branta stup och sandbankar.
Allt detta skapar helt naturligt en rikedom av varierande miljöer där det cirkulerar karettsköldpaddor, flasknosdelfiner eller grå delfiner. Varje dag samlas de alla till en ny föreställning. De tusen klimaten och de tusen naturliga arterna dansar tillsammans på en ö som är ett Biosfärreservat.
