En av de främsta identitetssymbolerna för Gran Canaria är utan tvekan festen, Fiesta de La Rama, i Agaete. Det är stadens viktigaste högtid som hyllar Vår Fru Las Nieves. Festligheten är sedan 1972, utnämnd till Fiesta de Interés Turístico Nacional (ung. Festlighet av intresse för landets turism).
Den 5 augusti firas Jungfrun, vilket innebär den religiösa delen av festligheten. Den 4 augusti sker det som gett namn åt festen, Fiesta de la Rama (ung. Kvistfesten), då tusentals deltagare dansar sig igenom gatorna bakom kommunens två musikkårer, ända fram till kapellet Virgen de Las Nieves. Ursprunget till festen kan, enligt experter på området, vara urinvånarnas riter för att be om regn då de gick ned till havet och slog vågorna med kvistar från berget Tirma, samtidigt som de åkallade gudarna. Numera slår man inte havsvågorna med kvistarna som man har med sig från bergen, utan man ger dem som offergåva till Jungfrun.
Den andra stora högtiden i kommunen firas den 8 december, församlingskyrkans fest, Fiestas de la Concepción. I Valle de Agaete firas helgonet San Pedro, Fiestas de San Pedro, den 29 juni. I samband med denna högtid sker det som kallas Bajada de la Rama, då man hämtar kvistar från barrskogen Tamadaba och bär ner dem till samhället San Pedro, den 28 juni.
Karnevalen är också en festlighet med stor tradition i kommunen, speciellt den sista delen av karnevalen med Sardinens begravning.
Det stora antalet arkeologiska fyndplatser runt om Agaete bekräftar dess betydelse under den förspanska perioden. Erövringen av Gran Canaria, på slutet av 1400-talet, skedde utifrån hamnen Puerto de Las Nieves varifrån de kunde tränga in i landet, och ta hela norra ön.
Efter att erövringen avslutades 1483 blev Alonso Fernández de Lugo borgherre i Agaete och överhuvud över detta område. Fernández de Lugo kände en stor hängivenhet till Jungfrun Las Nieves, varför hamnsamhället fick detta namn, Puerto de Las Nieves.
Ekonomin i området sköt fart med vinodlingarna och sockerbruken som anlades, vilket snabbt ökade befolkningen. Den europeiska marknaden blev tillgänglig tack vare hamnen Puerto de Las Nieves. Från 1500-talet blev Agaete en anläggninghamn för all skeppstrafik mot norra Europa.
Efter denna ekonomiska glansperiod, kommer en ekonomisk nedgång orsakad av en minskad sockerexport, som höll i sig i 200 år ända till 1800-talet. Då sker ett nytt ekonomiskt uppsving tack vare koschenillsköldlusen och tomaterna. Dessutom förbättrades förhållandena för handel mellan öarna då lastkajen byggdes.
Agaete kommun ligger på den nordvästliga delen av Gran Canaria. Dess totala yta uppgår till 45,50 kvadratkilometer och stadskärnan ligger på en höjd av 43 meter ovan havet.
Trots dess reducerade yta är terrängen mycket kuperad. Det finns tre dalgångar El Risco, Guyaedra och Agaete och kommunens högsta hjd på 1180 meter nås vid bergsmassiven Tamadabaskogen.
Kommunens geografiska läge i nordväst gör att passadvindarna aldrig båser rakt på. Detta gör att Agaete har låg nederbörd under hela året och nästan 2400 soltimmar om året, ett varmt och behagligt klimat, vilket dragit till sig mer turism än i de övriga nordliga kommunerna.
Fram till 1800-talet baserades Agaetes ekonomi på jordbruket och dess export. Numera dominerar servicesektorn, främst hotell- och restaurangbransche, tack vare öns stora turismutveckling under de senaste åren. Men trots detta, och trots vattenbristen betyder fortfarande jordbruket och boskapsskötseln en hel del för ekonomin.
Inom jordbrukssektorn är odlingen av exotisk frukt, kaffe och apelsiner viktigast och inom boskapsskötseln är den viktigaste ekonomiska verksamheten den hantverksmässiga tillverkningen av getost.
