I Moya firas en mängd fester och högtider. Den främsta högtiden är festen för att hylla San Antonio, som firas den lördag som ligger närmast den 13 juni.
En annan populär högtid är Vår Fru av Candelaria festen, Moyas skyddshelgon, som firas den 2 februari.
I Fontanales hyllas San Bartolomé Apostel, ett helgon som tillbes för att skydda alla odlingar. Ända sedan 1600-talet har Fontanales firat denna fest med tillresande festdeltagare från hela ön, den 24 augusti varje år.
I oktober firas kommunens andra skyddshelgon, San Judas Tadeo.
Efter erövringen av Gran Canaria i slutet av 1400-talet, inleddes en intensiv ekonomisk utveckling, främst inom jordbruket, speciellt sockerrörsodlingarna för exportmarknaden. En av konsekvenserna av denna ekonomiska utveckling blev tillkomsten av samhällen som Moya.
Den första bebyggelsen i byn låg kring det ursprungliga Vår Fru Candelaria kapellet. Främst var det jordbrukare som bosatte sig här.
I mitten av 1600-talet skedde en befolkningsökning i de inre delarna av ön, tack vare de nya sockerrörsodlingarna. De är under denna tid som de främsta av kommunens bykärnor uppstår, som Fontanales, Barranco del Pinar, Trujillo, Los Dragos och El Laurel.
Tack vare den bördiga jorden hade Moya tidigt en stor jordbruksproduktion, vilket ledde till en stor ekonomisk aktivitet, både tack vare den inhemska marknaden på Gran Canaria men även i och med handeln med Tenerife, då den norra delen av ön hade goda kontakter med denna ö. Därför var Moya en av de samhällen som växte mest under den här tiden, tack vare dess dynamiska ekonomi.
Redan på 1700-talet bodde den största delen av befolkningen i de inre delarna av kommunen, där jordbruket och boskapsuppfödningen hade utvecklats mest. Men under 1800-talet började bebyggelsen även sprida sig till Doramasskogen, vilket gjorde att dessa naturomgivningar skövlades.
Moya kommun ligger på norra Gran Canaria och har en yta av 31,87 kvadratkilometer. Samhället Moya ligger på en höjd av 490 meter över havet. Söderut når kommunen till trakterna av öns centralmassiv, vid Los Moriscos på 1 771 meters höjd, där Moya gränsar mot kommunerna Gáldar, Valleseco, Artenara och Tejeda.
Moya gränsar västerut mot kommunen Santa María de Guía, längs med en dalgång som under vägen byter namn flera gånger. Naturområdena "Los Propios" och "Barranco del Laurel" mynnar båda ut i Moyas dalgång. Österut gränsar Moya mot Barranco de Azuaje, som börjar i Valleseco, fortsätter förbi Firgas och slutar i Arucas. Moya kommun ligger mellan dessa dalgångar, och utgörs av ett kuperat landskap som genomkorsas av djupa klyftor.
I Moyas bergstrakter ligger två av Gran Canarias sista vulkaner: El Montañón Negro och la Caldera de Los Pinos. Båda hade utbrott för något mer än 3 000 år sedan. Passadvindarna påverkar kommunens klimatiska förhållanden: allt från de regelbundna regnen i de inre delarna samt bergstrakterna till kusttraktens karghet.
Dessa klimatförhållanden har gjort att det i Moya finns en stor yta med naturtypen monteverde, som till exempel i skogsområdet la Selva de Doramas där fortfarande en trädart som heter Til har överlevt. Högre upp i bergstrakterna finns en stor utbredning av barrskog.
I allmänhet kan man säga att Moya är en kommun där odlingar som bevattnas dominerar landskapet i de lägre liggande trakterna, som bananodlingar, och i de högre belägna områdena odlas grödor för livsuppehället.
Moya är en av de kommuner på Gran Canaria som i störst utsträckning ägnar sig åt jordbruk och boskapsuppfödning.
Vid kusten, speciellt i Cabo Verde och Los Dragos, bedrivs ett intensivt jordbruk inriktad på exportmarknaden med cirka 60 hektar bananodlingar.
I de inre delarna av kommunen bedrivs ett intensivt jordbruk med produkter för att tillgodose den inhemska marknaden. Främst odlas potatis, på 79 hektar, blandat med odlingar av majs, bönor, squash, morötter, sallad, etc. Här finns också cirka 90 hektar med fruktodlingar, framförallt citron- och apelsinträd. I de högre delarna av kommunen (San Fernando och Fontanales) finns åkermark utan konstbevattning med främst potatis- och spannmålsodling.
Djuruppfödningen i den här kommunen består främst av nötdjur och getter som hålls stallade, och framförallt är det i de högre delarna av kommunen där man föder upp djur.
Trots att det har skett en nedgång inom jordbruket, och stor del av odlingsmarken har övergetts, är fortfarande jordbruket och djurhållningen grunden för Moyas ekonomi.
Osttillverkningsindustrin har haft en bra tillväxt och numera finns 24 småindustrier som tillverkar en mängd olika ostsorter.
Kommunens ekonomi har diversifierats med tillkomsten av småindustrier, som till exempel bagerierna som tillverkar de traditionella marängerna och kakorna som gräddas i två omgånger för att få fram den blanka ytan och söta smaken.
