Tejedas mest typiska produkt har även gett namn till den största festhögtiden: Mandelblomsfesten. Dessa festligheter, som sker under de två första veckorna i februari, anordnades till en början av ungdomarna i kommunen, den allra första gången redan 1970.
Tanken med festen var att bevara och sprida öns kultur och traditioner, och här finner man det mest representativa av kanarisk folklore: traditionell musik, folkdanser, hantverk, inhemska idrottsgrenar och lekar, boskaps- och jordbruksutställning samt uppvisning av jordbrukssysslor.
Vår Fru Socorro festen sker i mitten på september. Det är en högtid för att hylla Tejedas skyddshelgon, då denna jungfrustaty smyckar kyrkan, vilken även bär hennes namn. Högtidsdagen bärs Jungfrun i procession genom byn och hela kommunen tillägnar henne gåvor i form av jordbruksprodukter.
Då perioden med kungadömen, eller guanartematos, var förbi på ön, infördes ett slags feodalsystem som indelade ön i små "stater" som var och ett leddes av ett överhuvud. Tejeda leddes av Texeda, varifrån med största sannolikhet dess namn härrör.
Vid naturmonumentet Roque Bentayga, finns ett flertal arkeologiska fyndplatser, varav en Almogarén, en slags förspansk samlingsplats. Alla dessa fynd har lett till en tolkning att det fanns en stor befolkning här före den spanska erövringen.
Gran Canarias erövrare delade upp land och vattentillgångar då de kom till öns inre delar. Då erövringsprocessen av ön var helt avslutad i mitten av 1700-talet, fanns det i Tejeda fler än tusen invånare. Men Tejeda med omgivningar låg långt från de administrativa och ekonomiska centrumet och med dåliga kommunikationer, därför var det obekvämt att bosätta sig här. På grund av avståndet blev Tejeda redan i början av 1600-talet en fristående församling med egen präst, som omfattade en stor del av västliga Gran Canaria, samt de centrala delarna och centralmassivet.
Under 1500- och 1600-talen baserades områdets ekonomi på jorbruk, främst vete, majs och potatis, get- och fårskötsel samt skogsbruk. Tack vare områdets rika vattentillgångar fanns här stora skogar, vilka till stor del fortfarande tillhörde Spanska kronan.
Under 1700-och 1800-talen skedde olagliga odlingsröjningar. Detta skedde på grund av befolkningsökningen och det tilltagande behovet av odlingsbar mark.
Tejeda kommun ligger i de centrala-östra delarna av Gran Canaria och har en yta på ungefär 104 kvadratkilometer. Byn ligger på en höjd av 1050 meter över havet, och såväl Tejedas som öns högsta höjd finns vid toppen Pico de las Nieves på 1949 meters höjd.
Avståndet till öns huvudstad, Las Palmas de Gran Canaria, är 43,7 kilometer. Vägen från huvudstaden är den vanligaste för att komma till kommunen. Men om man kommer söderifrån kör man vägen som går förbi Fataga, även om den är lite längre.
Från nästan alla delar av Tejeda kommun, som ligger på öns mittpunkt, kan man se öns geologiska symboler Roque Nublo (1813 meter) och Roque Bentayga, urinvånarnas religiösa-magiska plats. Dessa höjder kröner Tejedas stora geografiska sänka, vilken är en stor kratergryta som under tidens gång formats av vattenerosion och senare vulkanutbrott. Ovanför byn Tejeda reser sig ett bergsmassiv med flera klippformationer, förutom de redan nämnda.
Naturomgivningarna i det här området utgörs främst av stora ytor av barrskog, med kanarisk pinje, som numera även delar utrymme med mandelträd, vilka förr täckte en större yta.
Mot slutet av 1800-talet, då markerna inte längre var under fideikomiss med prästerskapet, både de tillhörande och icke tillhörande en religiös orden, som fideikommissarie utökades den odlingsbara jorden i Tejeda. Den största delen av odlingarna anlades utan konstbevattning, med spannmål och fruktträd. Det var under den här tiden som mandelträden fick en sådan betydelse i Tejeda.
Även om jordbruket fortfarande är viktigt för Tejedas ekonomi, är det numera tertiärsektorn som ger sysselsättning till de flesta i Tejeda.
Tejedas jordbruk är rik på produkter som ej konstbevattnas, som potatis, frukt, spannmål, baljväxter, mandel och foderväxter. Det finns även stora odlingsytor där man konstbevattnar, där man producerar grönsaker och frukter.
En del av Tejedas ekonomiska aktivitet utgörs av uppfödning av kor och grisar, samt hantverksmässig tillverkning av matprodukter, speciellt av sötsaker med mandel som huvudingrediens.
