Mandelträden utgör ett viktigt inslag i Valsequillos naturomgivningar, då det finns mer än 2000 träd runt om i kommunen. Detta har lett till att man firar en mycket populär fest, Mandelblomsfesten, i januari och februari.
Det finns en lång tradition bakom denna fest, då den första festen anordnades år 1972 i Tenteniguada, varifrån den senare spreds till resten av kommunen.
I samband med festligheterna den 29 september för skyddshelgonet San Miguel, firas även la Suelta del Perro Maldito (ungefär Djävulshunden är lös). Den här dagen är djävulen lös från midnatt, kvällen innan skydsshelgonets dag, till dagen efter på festens huvuddag. Ungdomar, kvinnor och barn skulle vara aktsamma under denna natt, eftersom djävulshunden var lös.
Andra viktiga festligheter i kommunen är Hästfesten som firas den 1:a maj, San Juan festen den 24 juni och San Roque den 16 agusti.
Valsequillos förspanska historia hör samman med urinvånarnas religiösa liv, vilket har att göra med att Valsequillo var det högst belägna området i Teldes Faycanato (förspanska kungadömen).
Under erövringen av Gran Canaria trängde kastilianarna in i landet längs dalgången Tecén, där det fanns en stor urivånarbosättning, för att komma till dalgången Barranco de San Miguel, vilken senare fick namnet El Colmenar.
1530 byggdes på samma plats en militäranläggning, som fick namnet El Colmenar, och ett flertal byggnader med militär anknytning byggdes runt om. Numera utgör detta en av Valsequillos viktigaste kulturminnesmärken.
1670 driver Valsequillos befolkning fram resandet av ett kapell, som 1800 blev församlingen Ärkeängeln Sankte Mikael. Två år senare fick Valsequillo egen borgmästare, och blev således en självständig kommun, skild från Telde.
Valsequillo kommun har en yta på 39,15 kvadratkilometer och ligger belägen på en utlöpare av Teldebäckenet. Dess högsta punkt mäter 1800 meter över havet.
Kommunen gränsar norrut mot kommunerna Vega de San Mateo och Santa Brígida, söderut mot kommunerna Telde, Ingenio och Agüimes och början på Barranco de Guayadeque, österut mot Telde och västerut mot Vega de San Mateo och San Bartolomé de Tirajana.
En enorm erosionskrater, Caldera de Tenteniguada, fungerar som ett skydd mot Gran Canarias centralmassiv. Denna krater kan ta emot mycket regnvatten och har ett stort botaniskt värde, då här finns växtarter som är typiska för naturtypen monteverde (grönbladiga bergsväxter).
I detta spekatakulära landskap finns det några toppar som utmärker sig, som Saucillo och Roque Grande. Och om man kommer närmare centralmassivet hittar man vulkankratrarna Marteles och Calderilla, av stort natur- och kulturvärde.
Den mellersta delen av Teldes dalgång består av trängre raviner, som t.ex. Barranco de San Miguel och de natursköna tillflödena Barranco de los Cernícalos och San Roque.
Det typiska jordbruket i de inre delarna av ön, utgör den främsta inkomstkällan i Valsequillo. Liksom i alla andra inlandskommuner på ön odlas här grönsaker, frukt, baljväxter samt spannmål, för den interna marknaden.
Mandelträden utgör ett viktigt inslag i Valsequillos landskapsbild samt i dess kultur, med mer än 2000 träd i de övre delarna av kommunen.
En annan viktig inkomstkälla i kommunen är jordbruksprodukter för exportmarknaden, främst av jordgubbar, med en stor andel av marknaden. En annan exportprodukt är snittblommor, med ett flertal företag i kommunen, samt grönsaksodling för den interna marknaden.
