Ön Gran Canaria karakteriseras, även överraskade, av mineralvattnet, för kvantiteten och kvaliteten av källor som existerar där. Och under sekler har vi haft europeiska besökare som påmint oss genom att ge oss bevis på detta. Av alla de vatten som finns är det vattnet från Firgas som är det mest citerade: "För sitt vederkvickande klimat, sitt brusande vatten, bättre än något annat jag har druckit och den fantastiska skönheten (…) så är jag nästan säker på att det väntar dagar av framgång till denna så populära bergstrakt", skrev i slutet av 1800-talet den engelska besökaren Olivia Stone.
Vid samma tidpunkt skrev den franske antropologen René Verneau om Firgas ("en av de mest förtjusande byarna på ön"): "Från denna region kommer det kolsyrade vattnet som är känt under namnet bittert vatten, samma som termalvattnet från Azuaje (…). Ovanför Firgas bryter fram ett utmärkt vatten, som kommer från ett mycket hårt berg".
Precis från sammanslagningen av företagen från källorna La Ideal och Agria uppkommer år 1930 den aktuella och välkända Agua de Firgas, ett av de vatten som dricks mest på arkipelagen. En smal och ringlande väg som går in i Jungfruravinen och når fram till Las Madres, tillåter att ta ut vatten från den grönskande och otillgängliga platsen. Vattnet tappas på flaskor på plats, i utkanten av kommunen.
Förr i tiden när det regnade mer än nu har det en gång flutit mycket vatten i denna ravins vattenfåra. Och därifrån, liksom från andra raviner på ön, tog öborna en annan produkt som är signifikativt för den kanariska maten: vattenkrassen. "Pepito Esperanza var initiativtagare att odla vattenkrasse här i denna ravin", berättade i slutet av 1900-talet jordbrukaren Pedro Pérez som placerade denne Pepito på 30-talet i samma sekel.
Han kom hit därför att flodfåran Meleguinas torkade ut. Den flodfåran hade alltid haft vatten och har det faktiskt fortfarande. Han kom och började plantera vattenkrasse. Sedan tog han med sig skörden till saluhallen i Vegueta där han sålde den.
Vattenkrassen fortsätter att levereras till matborden på ön, efterfrågad som ingrediens till den populära grönsakssoppan som bär dess namn (och för många andra rätter också, t.ex. sallader) men numera odlas de inte i ravinerna för det oreguljära flödet av kristallklart vatten gör det omöjligt att tillföra en jämn ström av vatten. Jordbrukare som Pedro och hans familj har lyckats klara odlingarna genom att plantera i terrasser ( i det här fallet i stadsdelen San Antón bredvid vägen upp till Las Madres), och i stället för plogfåror gör de små vattenhål.
