Det fanns en tid då jag levde ovetande. På språng hela tiden. På språng för att hinna jag vet inte vart. Men det var länge sedan, nu bor jag i Agaete.
Det är en liten plats. Naturligtvis. Men det är vad jag valt.
Det är en perfekt tillflyktsort för de som väljer att sluta jäkta. Skräddarsydd för de som vill bada i havet vilken dag på året som helst. Och sola på den lilla stranden i hamnen eller vid swimmingpoolen i Las Salinas. Äta fisk och skrynkelpotatis och dricka vin, klädd hur som helst. Och om kvällarna umgås med grannarna eller turisterna som kommer till hotellet för att vila, eller ta en kaffe latte och lyssna till gräshopporna.
Ja, du vet. Sådana saker.
Jag väljer att bo här för jag tycker om det. Det finns säkert de som föredrar en helikopter utanför dörren som kan ta dem till styrelsemötet. Eller en bil med knappar för att leka racerförare. Låt var och en leva som den vill.
Jag föredrar en förtöjningsplats i Puerto de las Nieves. För att kunna ge mig ut och fiska en dag med vackert väder (ganska ofta, faktiskt). Och komma tillbaka på eftermiddagen till hamnen med det enorma bergstupet i bakgrunden tillsammans med måsarna som dansar i vinden från vänster till höger, som en pianokompass. Detta är vad jag gillar. Men, var och en får leva som den vill.
Agaete är också ett semesterparadis. För dem som vill andas och få vara i fred. En lugn plats, utom de dagar då det är fest, för då... dagarna med fiestas är en parentes. Hela byn revolutionerar om söndagarna. Och det är bäst så, man lever ju bara en gång. Och var och en får leva som den vill.
Det är min åsikt. Att var och en får leva som den föredrar. Jag själv stannar nog en säsong till här i Agaete"
